Jag heter Sara Derlow och jag är 17 år,jag bor i London med mina fosterföräldrar. Jag har brunt långt hår och bruna ögon.Jag har bara en vän, Sofie. Men hon har flyttat till ett land som heter Sverige för att hennes mamma är därifrån.Jag försöker att träffa henne så ofta som jag kan, men vi har bara setts ungefär 2 gånger. Och det var ett år sen hon flyttade. Mina fosterföräldrar har inte så mycket pengar så det är alltid hon som har kommigt hit.  

 

När Sofie flyttade så bytte jag skola. Jag är inte mobbad, men vissa retar mig ibland, oftast för min dialekt. Jag är egentligen från USA och det tycker dom är roligt. Jag förstår egentligen inte varför det är så roligt.

 

Mina föräldrar dog när jag var 14 år gammal.Jag tänker på dom varje dag,jag saknar dom verkligen.Jag önskar verkligen att dom levde,då skulle jag slippa bo hos mina fosterföräldrar.Dom bryr sig inte ens om mig.Dom är borta hela dagarna och dom pratar knappt med mig.Jag önskar verkligen att mina riktiga föräldrar levde.Allt skulle vara så mycket lättare då.